Ibland vill man bara vara liten igen, sitta i någons famn och bli tröstad, höra att allt kommer bli bra.
När man var liten var allt så mycket enklare, man hade inte samma hårda krav på sig och man kunde leka hur mycket man ville. När man var liten kunde det största problemet vara att man inte fick godis eller att ens favoritgodsedjur var borta.
Nu är allt inte lika simpelt längre, kraven på en ökar ju äldre man blir och det är inte lika mycket lek längre utan mer allvar. Men jag antar att dagarna gick upp och ner när man var liten också, precis som nu.
Vissa dagar är allt toppen och bra och andra dagar låter man en liten tår rinna ner för kinden utan egentligen någon större anledning. Men som sagt vissa dagar handlar allt bara om skratt och lek och andra dagar är det lite mer allvar.

Tittade i gamla fotoalbum och då hittade jag de här fina bilderna, söta va? :)

Pappa och jag på landet!

Trygg i mammas famn på Karin och Pelles bröllop!